Trafikjuristen Logga
Länkar | Översikt | Kontakt
POLISPILOTFörväxlingsrisk trots att polismannen intygade motsatsen Polis slarvade bort videon"Förväxlingsrisk utesluten" - pyttsan! Rådgivning ledde till frikännande dom Försökte mäta vid möte på motorväg

Polisen försökte mäta vid möte på motorväg

På motorvägen mötte polismannen en BMW som såg ut att köra mycket för fort. Trots att hastighetsskillnaden mellan fordonen var uppskattningsvis ca 280 km/h påstod polismannen att han hann läsa hela registreringsnumret. Efter mötet hade polismannen åkt vidare flera kilometer innan han kunde vända, vilket slutligen skedde via en viadukt. Först därefter skulle han alltså försöka köra ifatt bilen. Det lyckades han med efter en mer än 2 mil lång färd. Mätobjektets genomsnittliga hastighet efter avslutad mätning med den så kallade polispiloten blev 171 km/h. Man kan fråga sig vilken topphastighet polismannen uppnådde när han försökte köra ifatt. En frågeställning som osökt leder till följdfrågan: Vilken av de båda fortkörarna utgjorde den största trafikfaran - polismannen eller föraren av BMW:n? Om en bilist, som just ska byta körfält för att göra en omkörning, inte uppmärksammar ett bakomvarande fordon som kommer i 170 km/h alternativt dryga 200 km/h, kan konsekvenserna bli förödande. Då kan skillnaden mellan 170 km/h och dryga 200 km/h vara skillnaden mellan liv och död.

Vad tingsrätten tyckte? Ja, vad gäller polismannen körsätt så behöll rättens ledamöter sin uppfattning för sig själva, naturligtvis. När det gäller polismannens (slentrianmässiga?) intygande om "förväxling utesluten" så insåg rätten - självfallet, enligt min uppfattning - att förväxlingsrisk rent objektivt förelåg.

Åklagaren nöjde sig dock inte med detta, utan överklagade till hovrätten. Hon verkade resonera lika naivt som tyvärr en del domare också gör: "Men polismannen har ju intygat att förväxling av fordon är utesluten, då måste den ha varit det." Ska vi ha en någorlunda rättssäkerhet även i dessa "smörklicksmål" (som vissa nedvärderande vill benämna trafikmål), måste alla domare och åklagare lära sig att skilja på polismannens högst subjektiva uppfattning rörande förväxlingsrisken, och om det rent objektivt går att utesluta risk för förväxling.

Hovrättens ledamöter var dock inte naiva: De meddelande inte ens prövningstillstånd i målet, varför tingsrättens friande dom vann laga kraft.

Ingemar Jeanlo
2004-01-26

Ladda ned och läs dokument i ärendet
Innehåll Ladda ned Format
Polisens rapport. Ladda ned gratis PDF-icon
Tingsrättens friande dom. Ladda ned gratis PDF-icon
Åklagarens överklagande. Ladda ned gratis PDF-icon
Hovrättens beslut. Ladda ned gratis PDF-icon
© Copyright Trafikjuristen 1996-2015 | Om webbplatsen | Ansvarig utgivare och tillhandahållare: Ingemar Jeanlo| Sidan uppdaterad: 2015-08-02