Trafikjuristen Logga
Länkar | Översikt | Kontakt
HANDLÄGGNINGSRUTINEREtt körkortsingripande - varning eller återkallelse - kan initieras på olika sätt... PRÖVOTIDSamma bedömning gäller för den som har prövotid.EU-KÖRKORTIngen lösning för den som fått körkortet återkallat i Sverige. ALKOLÅSKostsamt men en lösning för många som inte klarar sig utan körkort.MISSBRUKDet råder en omvänd bevisbörda där länsstyrelsen kan ställa hårda krav...SJUKDOMSjukdom kan leda till körkortsåterkallelse.

Handläggningsrutiner

Ett körkortsingripande - varning eller återkallelse - kan initieras på olika sätt, men det i särklass vanligaste sättet är antingen att polisen omhändertar körkortet i samband med en trafikförseelse eller att Transportstyrelsen i efterhand får kännedom om att personen dömts för ett trafikbrott. Om polisen omhändertagit körkortet och körkortsinnehavaren inte godkänt en ordningsbot, skall polisen inom 48 timmar skicka körkortet tillsammans med ett undertecknat beslut om omhändertagandet till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen gör sedan en summarisk, närmast formell prövning av om körkortet ska återlämnas. I de flesta fall är polisens underlag så pass "korrekt" att Transportstyrelsen behåller körkortet och skickar en underrättelse till körkortsinnehavaren. Underrättelsen innehåller dels en upplysning om att Transportstyrelsen överväger att besluta om ett körkortsingripande, dels en uppmaning till körkortsinnehavaren att inom viss tid (oftast drygt en vecka) yttra sig över sitt behov av körkort och omständigheterna vid det påstådda förseelsetillfället. Därefter fattar Transportstyrelsen relativt omgående - som regel inom ca en vecka efter det att yttrandet inkommit respektive yttrandetiden löpt ut - ett interimistiskt beslut om återkallelse under en viss tid (1-36 månader; se Trafikjuristens praxislista) I mer sällsynta fall återlämnar Transportstyrelsen körkortet efter att ha tagit del av körkortsinnehavarens yttrande, med en motivering som enkelt uttryckt innebär att Transportstyrelsen blivit tveksam till om bevisningen för det påstådda trafikbrottet är tillräckligt stark. Körkortet kan också återlämnas av andra anledningar, t.ex. därför att det genom yttrandet framkommit sådana uppgifter att överträdelsen, som i och för sig anses vara av sådant slag att körkortet normalt ska återkallas, i det enskilda fallet anses så ringa att körkortsåterkallelse inte bör ske.

Med trafikjuristens vägledande mallar ökar du chansen betydligt till att få ett lindrigare körkortsingripande.

Om man godkänt en ordningsbot...
är handläggningsrutinerna i princip desamma som de som redovisats ovan. Det enda som skiljer är att Transportstyrelsen inte bedömer om det finns tillräckligt starka skäl att anta att körkortsinnehavaren gjort sig skyldig till trafikbrottet. I och med att personen godkänt en ordningsbot och denna därmed gäller som en lagakraftvunnen dom, utgår Transportstyrelsen rent formellt från att personen gjort sig skyldig till det eller de trafikbrott som angivits i bötesföreläggandet. Att då genom ingående beskrivningar i sitt yttrande försöka hävda att bötesföreläggandet är oriktigt, är bortkastad tid. Vill man få rätsida på ett sådant ärende måste man som regel först gå via tingsrätten för att få bötesföreläggandet undanröjt (vilket långt ifrån alltid är möjligt).

Skillnaden mellan att förneka eller erkänna...
eller rättare sagt godkänna en ordningsbot, i samband med polisens körkortsomhändertagande, saknar såledeles i många fall betydelse, medan det i andra fall är helt avgörande för utgången i körkortsärendet. Oavsett förnekande eller godkänt bötesföreläggande kan Transportstyrelsen således besluta om återkallelse och bestämmer då i i sak identiska ärenden i teorin (och oftast även i praktiken) en lika lång återkallelsetid oavsett om man erkänner eller förnekar. Den stora praktiska skillnaden mellan ett ärende där godkänd ordningsbot finns jämfört med ett ärende där den misstänkte förnekar, uppkommer i de fall man i det förnekade ärendet kan påvisa någon tveksamhet av betydelse rörande det påstådda trafikbrottet. Ett belysande typexempel är när det i efterhand uppdagas att polisens dokumentation kring en hastighetsmätning är bristfällig, t.ex. genom att fel fordonsfabrikat angivits på platsprotokollet över hastighetskontrollen. I ett fall där körkortsinnehavaren erkänt förseelsen och godkänt ett bötesföreläggande, vågar jag påstå att det finns mycket små utsikter att nå framgång, trots nämnda brister i platsprotokollet. Om förseelsen däremot förnekas är chansen ganska stor att Transportstyrelsen återlämnar körkortet. Skulle det sedan mot förmodan visa sig att personen döms för förseelsen i allmän domstol, eller att han eller hon av någon anledning i efterhand godkänner ett bötesföreläggande, ja då lär Transportstyrelsen återkomma och återkalla körkortet.


Problemet med ställningstagandet mellan att erkänna eller förneka är således i många fall att man vid vägkanten, i poliskontrollen, inte kan veta om ett förnekandet kan vara framgångsrikt. Det kan man bedöma först i efterhand, när man tagit del av all bevisning - inte bara fått t.ex. en laserhastighetsmätares blinkande display presenterad för sig.

Här kan du se ett typexempel på ärende där ställningstagandet mellan erkännande och förnekande hade en helt avgörande betydelse. Uppgifterna rörande fordonets fabrikat i polisens platsprotokoll överensstämde inte med uppgifterna i rapporten. Efter påpekande återlämnades körkortet av länsstyrelsen (som tidigare var den handläggande myndigheten av körkortsärenden) omedelbart och när ärendet sedan prövades av Västerviks tingsrätt frikändes bilisten.

Om Transportstyrelsen får vetskap om att man dömts...
eller godkänt ett bötesföreläggande för ett trafikbrott, kan Transportstyrelsen initiera ett körkortsingripande. Efter det att körkortsinnehavaren fått möjlighet att yttra sig fattar Transportstyrelsen sitt beslut, som i och för sig gäller omedelbart. Däremot börjar återkallelsetiden inte löpa förrän man delgivits beslutet (om körkortet dessförinnan omhändertagits börjar dock återkallelsen löpa redan från dagen för polisens omhändertagande, det vill säga till viss del "retroaktivt"). Tidigare, på 1980-talet, beräknades återkallelsetiden från beslutsdagen, vilket innebar att den som inte delgavs återkallelsebeslutet kunde fortsätta köra och samtidigt "avtjäna" återkallelsen. Det är visserligen fortfarande på det sättet att den som inte delgivits beslutet om återkallelse (och inte heller på annat sätt fått kännedom om beslutet, bör väl för säkerhets skull tilläggas) inte kan straffas för olovlig körning. Men så länge som man inte blivit delgiven återkallelsen skjuter man denna så att säga framåt i tiden.

Har Transportstyrelsen tidigare återkallat körkortet efter ett körkortsomhändertagande av polisen, och körkortsinnehavaren senare döms för samma förseelse, fattar Transportstyrelsen på nytt ett beslut i ärendet. Detta beslut är dock bara ett formellt, så kallat slutligt beslut som ersätter det första, interimistiska beslutet och innebär i de allra flesta fall inte någon ny återkallelse.

© Copyright Trafikjuristen 1996-2015 | Om webbplatsen | Ansvarig utgivare och tillhandahållare: Ingemar Jeanlo| Sidan uppdaterad: 2015-08-02